The shit in Stockholm

Blond journalistbloggare saknas. Senast påträffad 27 september. Jag har nu god erfarenhet av försvunna människor och går nu ut med en offentlig efterlysning. Lina, var är du?

Sitter här och bara ryser för jag är på så dåligt humör. Dagen började hyffsat med lägenhet och madrid och hej och hå men sen kom stressen ikapp i full fart, utan förvarning och jag va tvungen att fly från föreläsningen efter att ha suttit i 45 min och försökt kontrollera ångesten som attackerade från alla håll.

Människor överallt på tunnelbanan hem och jag ville bara krypa ur skinnet. Kommer hem och fattar det otroliga genomtänkta beslutet att ringa exet för att se om han kunde råda bot på paniken med några roliga skämt. Jäkligt smart tänkt av mig då människan varit på dåligt humör senaste 1 1/2 året. Men.. tänker jag. Han kanske kan låta bli att va sån bitterfitta just bara idag. Mmm det gick ju skit bra. -Din röst ger mig allvarligt huvudvärk, säger han. Jag suckar, han avslutar med ett -Kill your darlings och jag slänger på luren. Det blir ett samtal jag aldrig ringer igen. 

Och nu sitter man här och skriver ett meningslöst jävla inlägg som förmodligen kommer få alla andra på dåligt humör också.  Bara för att slösa bort lite extra tid så jag hamnar lite mera efter med allt. Helt genialiskt! Ja , nu räcker det, ni fattar nog. A moment of weakness.... :(

Sandra säger:

jenny säger:

heeeeeeeej

Sandra säger:

Sandra säger:

jenny säger:

näääääääää

jenny säger:

lägg ägg

jenny säger:

studentlya?

Sandra säger:

Sandra säger:

jenny säger:

ska mokkling flytta hemifrån?

Sandra säger:

jenny säger:

guud alltså, jag får gåshud.

Sandra säger:

Sandra säger:

jenny säger:

bra. då hinner jag smälta beskedet.

Sandra säger:

jenny säger:

26 kvadrat är som ett slott. det måste verkligen eka om man bor där helt ensam. de är ju för fan sjuka.

Veckans tävling är således: vem blir Mokklings bluffpojkvän?
Motivera varför just du vill bluffbo med The Shits bloggprinsessa.
Vinnaren meddelas innan veckan är slut.

Ta fram din mobil.

Bläddra igenom din inkorg.

Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i SMS:et.

Gör likadant på varje fråga.

1) Vad skulle du säga om din flickvän/pojkvän var otrogen mot dig?

Du är världens bästa

2) Vad säger du alltid till din bästa kompis?

Jag kommer vinna vadet

3) Vad är det första du säger när din kompis blir påkörd av en buss?

Ska du med och ta en öl ikväll?

4) Vilket SMS blev du mest berörd av?

Sug kuk ;)

5) Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?

Vad händer ikväll då?

6) Vad skulle du skrika om du vann en miljon kr?
Låter hur mys som helst ju.

7) Vilka ord skulle du säga till Gud om du trodde på honom?

Varför har du försvunnit för? Har du blivit toffel eller nått?

8) Vad vill du höra mest av allt?

Way to go baby!

9) Vad skulle du säga om du fick MVG i alla ämnen?

Hade vax på händerna.

10) Din romantiska replik?

Skicka en skön bild så att man kan somna nu

Grinig på vägen hem efter att ha hållt upp dörren för en barnvagn på pressbyrån och rest mig upp för en gammal dam på bussen utan att ha fått så lite som ett tack.

Då kommer jag hem och hittar en stor blombukett utanför dörren med ett kort. "Tack till områdets starkaste och hjälpsammaste tjej som klarar att lyfta både nedfallna nyponbuskar och garderober" Då blir man alldeles sådär härligt varm och rörd.

En kvinna kommer gående mot mig idag på gatan. Det uppstår en sån där situation när båda vill väja åt samma håll och man står där en stund och rycker från sida till sida. Vi skrattar lite och jag säger glatt - Om du tar vänster så tar jag vänster. Ganska enkelt tyckte jag men den stackars kvinnan blir alldeles förvirrad och tar ett steg åt höger, ett steg åt vänster osv. Till slut blir hon bara stående och glor frågande på mig. Tydligen va "vänster - vänster" logiken alldeles för komplicerad för en till synes nyvaken stackare. Jag har bråttom, hinner och orkar inte förklara, fnissar lite, tar vänster och går runt henne. Den lär hon klura på en stund.

Gårdagskvällen började med en trevlig tillställning hos Jessika. Ett glatt pack skulle sedan ta sig från Abahill down town mot city för lite raj raj. Resan gick bra och ingen alkohol blev ens konfiskerad på tunnelbanan, kunde inte vara bättre. Det var till och med trevligt i kön till Skitstället på Kungsgatan och jag blev inte bitter förrän jag blev nekad i dörren för att jag var för ung. Nittonåringarna vinkade glatt till mig från andra sidan repet och frågade vart jag tog vägen. Fy fan alltså. Någon bittrare människa än mig runt tiolvslaget igår gick förmodligen inte att hitta. 

Flydde istället till Natta och hennes sambo som köade till ett annat ställe. Fortfarande bitter. Kvällen på Stället-där-jag-blev-insläppt var trevlig och repliken "hörde jag shot" ven genom lokalen. Det var ungefär vid denna tidpunkt som jag började fundera på var min karl tagit vägen, så jag drog iväg ett mess och fick svaret att han var kvar på Kungsgatan. Jag svarade att jag tyckte att han skulle komma till stället-dit-jag-blev-insläppt. Sedan hörde jag inte av honom något mer.

Kände mig i dålig form och bestämde snabbt att hemåt var den enda rätta vägen. Satte mig på tunnelbanan och drog iväg en kärleksförklaring till Natta via sms och tackade för en trevlig kväll. Försökte ringa gubben, men hans telefon var avstängd. Antog att han skulle ligga utslagen i sängen när jag kom hem. Sängen var bäddan och prydlig och inte låg det någon snarkande karl där. Jag ringer David.

- Var är min karl? Är han med dig?

Nej. Han var inte med David. Inte heller med någon annan av de sju, åtta personer som jag ringer upp. Ingen har ens sett röken av honom sedan tolvslaget. Man börjar överväga en skallgångskedja och vid det här laget är jag riktigt orolig. Har min karl drunknat? Ligger han blodig någonstans? 

Lyckas somna (läs däcka) och vaknar runt åtta på morgonkvisten. Fortfarande ingen karl och fortfarande ingen som har hört av honom. Klockan nio ringer den jäveln och jag laddar för utskällning. Han förklarar trött att han spenderat natten i fyllecellen på polisstationen och att han har blivit anklagad för misshandel. Hade fått sitta i förhör nu på morgonen. 

Själva misshandeln hade naturligtvis skett i kön till ett ännu sämre Skitställe på Kungsgatan. När min karl hade blivit nekad inträde hade han svurit och sparkat på en stackars oskyldig stol som hade stått på uteserveringen. Nu har stolen gjort en anmälan och polisen kommer att höra av sig under dagen. Vad ska man säga?

Hoppas att ni får en bitter söndag. Puss

I sjukdomstider är det A och O och tänka strategiskt.

-Ät mycket äpplen, säger kollega 1. Tydligen bra mot immunförsvaret. Så jag har lydigt proppat i mig 2 äpplen om dan senaste veckorna. -Drick mycket pepparmyntaté, säger kollega 2. Utmärkt för att hålla förkylningar borta. Självklart pimplar jag 2 koppar om dan. Minst! -Vitlök is the shit, säger kollega 3. Har haft vitlök i allt utom möjligtvis pepparmyntatéet.

Ändå sitter jag här nu.. sänkt, golvad och uträknad. Konfronterade allihopa idag. -Men ingefära Sandra, du har ju glömt att äta ingefära. Visst ja. Att jag inte tänkte på det.

-Drick sprit, säger mamma. Det tar död på allt! Låter bra tycker jag. När allt annat misslyckats återstår bara att ta till flaskan. Så nu ska jag tappa upp ett varmt bad, tända lite ljus, öpnna en norrlands och va mig själv för en liten stund.

Hoppas ni får en underbar kväll!

Så kom helgen till slut... Och jag har blivit sjuk. Vill stanna hem och mysa under ett varmt täcke ikväll men natta sitter och hotar mig på mailen. Hon tycker jag låter som en gnällig kille och säger att det bara är för mig att ta mig samman och ställa upp på en karatefylla. Vi får väl se hur det blir med det.

Apråpå den tidigare rökdebatten.  Igår, innan teatern och innan den fancy middagen på donken kom två tjejer, nej jag menar flickor fram till oss och frågar om vi har en cigg och bjuda på. Här snackar vi max 11-12 år gammal. Vi uppförde oss som de perfekta moralkärringarna och gav ett blankt nej. Vi borde slängt till och med till med ett - Det är farligt och röka också - Men lät det passera för den här gången.

Sånt beteende kan inte uppmuntras. Det vet vi nu. Inte som förr när natta sålde halva sitt paket till ett gäng dagisbarn i gengäld mot världens största basketboll. Dagisbarnen fick cancer och vi testade den egna lungkapaciteten med en spontan basketmatch utanför grönan. Tjejerna mot killarna förstås. Precis som på dagis.

Så vad gör alla ikväll? Det ryktas att brommapojkarna ska ut och slira en fredag för en gång skull. Bakar Jenny bröd? Ska sophie och lilleman följa med ut en sväng precis som på den goda tiden? Blir det inflyttningsfest i fias nya lya och är linaflina nånsin ledig? Ska lollo lyckas bräcka den psykiska barriären?

Game on..

Tjuvstarten började redan igår. Men va fan. Då blir ju helgen till och med längre än arbetsveckan. Still makes sense! Fotboll, xbox, pizza, ett kilo godis och 21 öl skapde magi i lilla enskede. Lightöl förstås. Man måste tänka på figuren. Martin bjöd på finfin hockeydans, kastade kontroller omkring sig och höll låda. Lilleman höll sig borta från lightölen, kallade oss andra för smygalkoholister och skröt om nån vinst hit och dit. Med respekt för livet lämnar jag detaljer och resultat utanför. Nils-åke drog diverse lingonhistorier, jean pierre käkade upp alla blåa godisflaskor och carl taylor snackade hockey och drog skämt om nån bralle som kommit hit på en flytande dörr.

Summering: En mycket trevlig kväll

Imponerande var det dock att natta lyckades masa sig ur sängen i morse utan hjälp från utomstående. Gick inte lika bra för mig. Sov som en klubbad säl och inte ens lillemans försök med kaffemutor lyckades få upp mig. Rullade in på jobbet runt 13.00 vilket innebar skolk idag igen. Ångest? Oh ja.. Men tar igen det i helgen. Eller nästa...

Ikväll blir det teater med natta och lollo. Det har snackats om nån fancy middag i stan innan. Löning och allt. Förmodligen blir det donken på norrmalmstorg.

Coming up: Martin dansar hockeydans. Den ocensurerade versionen. Bara på http://theshitinstockholm.blogg.se/

Köpte nya stövlar för ett tag sen. Det va kärlek vid första ögonkastet. Efter bara några minuter tillsammans så visste jag att detta var IT. Vi fann varann direkt och hela vägen hem från butiken funderade jag på om kärlek verkligen kunde vara såhär enkelt. Det visade sig det inte vara. Förhållandet kraschade redan första kvällen. Jag bestämde mig snabbt för att det va dags att gå skilda vägar. För hur många fler gånger kommer jag att träffa någon som kan tänka sig gå bredvid i bara strumplästen av sympati för att skitstöveln plågar mig igen? Förmodligen inga. Så nu säljer jag skiten på blocket och för pengarna ska jag bjuda alla läsare på en runda smörkola-drinkar hos pamsan på fjolljollen.

Hjärtat är inte brustet men min plånbok gråter tyst...

Seminarium idag. Efterår promenerar jag och en vän tysta, med hängande huvuden bort till hennes bil.

-Vad fan va det som just hände där inne, frågar jag.


Hon tar sina anteckningar, skrynkar ihop dem, och kastar ilsket iväg dem över parkeringen.

-Säg inte ett ord, väser hon. Den här dan har aldrig hänt!


Skönt och veta att jag inte är den enda som innerst inne gråter av förvirring men ändå glatt nickar instämmande när föreläsaren frågar om vi hänger med. -Glasklart, säger alla, flinar töntigt och ger tummen upp. Jag har 4 ord till er. JAG ÄR SÅ KÖRD! .. men anteckningarna har jag i alla fall kvar!

Lollo slutar röka 1 oktober. Det har hon flaggat för nu det senaste halvåret och med bara 8 dagar kvar till domedagen är spänningen olidlig. Fixar hon en niktotinfri vecka halverar jag min dos. Överlever hon en månad lovar jag att ocskå ge slutandet ett ärligt försök.

Natta?? 

När jag och mitt ex gjorde slut vägrade vi ringa varandra under lång, lång tid. Jag var envis, han var envisare. En kväll saknade jag hans röst så mycket att jag ringde på skyddat nummer. Han svarade, jag sa inte ett ord. Inte han heller... Så där satt vi knäpptysta i telefonen i flera minuter tills jag till slut la på. Vet än idag inte om han nånsin förstod att det va jag. Men några veckor senare ringde min mobil sent på kvällen från skyddat nummer. Jag hörde någon andas på andra sidan luren men ingen sa nått.. Och där satt vi i flera minuter... knäpptysta.

Så vad vill jag säga men den här lilla historien? Jo, att det är lätt att inbilla sig att folk inte bryr sig när de egentligen bara sitter och är alldeles för stolta för sitt eget bästa. När stoltheten egentligen oftast bara är ett uttryck för feghet. Och fegheten och rädslan i sin tur bottnar i ovissheten av utfallet givet ett visst handlande. Sitter man med facit i hand är det lätt. Men det gör man ju aldrig. Så chansar man? Kanske.. Beror lite på hur mycket man kan riskera att förlora. Som en variant av fångarnas dilemma ungefär.

Min gamle vän Sten är tillbaka. I say no more.

Ni vet ibland när man är ute och kör. Ljuset blir gult men man vägrar stanna för man orkar bara inte vänta ut ett rödljus till. Så man gasar på för att hinna förbi men trafiken framför rör sig inte så man blir stående mitt i korsningen. Och där står man, kommer varken framåt eller bakåt och blockerar all passage för de arma krakar som äntligen fått grönt men ändå inte kommer nåstans. Alla hänger sig på tutan, hytter med armarna och tömmer hela förrådet på svordomar och förolämpningar. Jag garvar, för jag vet precis hur mycket jag tabbat mig men det finns absolut INGET jag kan göra åt saken...

Vagnfel, spårfel, vagnbrist, växelfel, lövhalka! Dom har man hört rätt många gånger. Idag kom en ny, Strömförsörjningsproblem! Jobbigt..

Vaknar 07.05 av att niclas står och gormar nått om att hoppa på natta, kasta ner henne på golvet och sparka på henne. Väldigt obehagligt hela situationen...

Efter att lollo bangat mellan-lördagen igår så blev det till att dricka 19-kroners öl på kellys istället. Jag och natta var överrens. Bara några öl, bli härligt mysfulla och sen hem och sussa. Någonstans runt den fjärde ölen börjar hon titta mindre och mindre på mig och mer och mer på norrlänningen vid bordet bredvid. Jag går ut och röker och när jag kommer tillbaka har natta köpt in en ny runda med öl.
 
-Det va ju min runda, säger jag.
-HAHA YOU SNOOSE YOU LOOSE, utbrister hon och hånskrattar. Asnöjd över att hon har fått betala igen. Då inser jag att natta är full och att jag kan vinka hejdå till min mysfylla och tidiga hemgång.

Lina tittar förbi på ett glas och plötsligt är samtalet inne på sex och hyenor. Japp, allt i samma samtal.

Jag försöker övertala natta att åka hem men hon säger att hon inte rör sig ur fläcken förrän hon fått norrlänningens nummer. Hon inser till slut att killen är 1 meter lång och ja, norrlänning. Kände segerns sötma när vi till slut var på väg mot garderoben för att hämta jackorna. Släpper henne med blicken i en sekund och när jag tittar igen har hon slinkit ner bredvid nån blond hunk. Jag ger upp, lägger beslag på hennes nycklar, åker till enskede och somnar i hennes säng. Hon och ragget stapplar in vid okänd tid och tog snällt soffan :)

Och så blev det fredag..

Åker till jobbet. Går in i porten, en man står och väntar på hissen, den enda hissen i byggnaden, och jag kommer fram precis när den stannar. Han öppnar dörren och gör en "kliv in du" gest. Jag kliver in och väntar på att han ska göra detsamma. Då tittar han på mig och säger:

-Nej tack, jag tar nästa!

WHAAAAT???  

Sommarn är över! Stockholm is the shit var underbart, sommarn var underbar och tiden var underbar. Men faktum kvarstår. Bloggen föddes ur nått som inte längre finns.. Ur ljusa sommarnätter som aldrig tycktes ta slut, ur en problemfri tid där jobb och tidiga mornar aldrig utgjorde ett problem. Och framförallt ur en gemenskap och en samhörighet som tycktes existera bortanför vardagen. Allt mitt var ditt, allt ditt var hans, allt hans var hennes.

Men plötsligt bytte löven ytterfärg och solen har inte synts till på veckor... Väskor packades och semestrarna tog slut. Men vänskapen finns kvar och personerna finns kvar och Stockhlom är givetvis fortfarande the shit om än lite mörkare och lite kallare. Vi lämnar därför den tidigare bloggen och tar oss an hösten och vintern med stormsteg med en ny och uppfräshad blogg. The Shit In Stockholm! Den kommer bli the shit! Finns inga tvivel i min värld...

Natta har dyrt och heligt lovat att berätta smaskiga detaljer om hennes utsvävande sexliv. Men bara om hon får vara anonym och gå under kodnamn förstås. Så säg hej till Fröken Y. Jag skulle även vilja bordlägga ett förslag om en egen spalt "Fråga Fröken Y".

Jag lovar att berätta om allt som jag stör mig på och allt som jag garvar åt. Det finns rätt mycket och välja av på båda sidor. Eftersom jag redan är döpt i bloggvärlden så håller jag mig till att vara Fröken X

Sophie har lovat att berätta om... Hm det är oklart ännu. Hon blir hursomhelst Fröken Z.

Självklart är alla andra fortfarande välkomna att skriva. Dörren är öppen. Jag sitter på lösenordet så det är bara hojta till. Alfabetet har ju trots allt 25 bokstäver till...

Kom igen Lollo! Upp på tåget nu...

http://www.youtube.com/watch?v=TjHy84rOuqo