Kortslutning i mellandagarna
Jag och lollo har kört en heldag på stan, köpt ett lass med grejer vi inte behöver. Billigt ju. Ikeasyndromet. Rea får folk att bete sig konstigt. Och man märker hur liten denna stad är. Folk går till samma ställen, känner samma männsiskor. Finns öron och ögon överallt. Nu har vi krupit upp i min soffa, svettiga, utmattade, lyckliga och tillfredställda med ylva i telefonen på högtalare. All the way from Austarlia. Ikväll har jag bordlagt förslaget öl på söder. Verkar populärt. Måste ju komma ut och ikapp. Ligger ju tydligen hesmkt mycket efter.
Det är konstigt hur hjärnan spelar en konstiga spratt. Det är svårt att separera personer man känt och personer som man känner dem nu. Man slåss med samvete, omtanke och saknad av den man kände och ledsamhet, besvikselse och likgilttighet för den man känner nu. Det skapar en märklig konflikt i huvudet och en hjärna med olika viljor som stretar åt olika håll. Och man önskar att lögnerna hade varit sanningen och sanningarna vore lögner.
Nu strippar lollo för mig, river hela lägenheten och försöker sjunger ljuva visor. Det hela är mycket obehagligt.
Måndag kväll går vi German style.. Då är det helt klart dags för ett nytt år.
