Dagens bekännelse
Ibland när jag "hänger" på gymmet :) händer det att jag börjar en övning som jag inte riktigt orkar slutföra. Så skedde förstså även idag. Omgiven av buffalo bill och slanka stina är goda råd dyra. Jag snegalar mig omkring, tvekar en sekund sen vrider jag ansiktet i en grimas av smärta, tar mig för axeln och mumlar nått om nån gammal idrottskada som inte rikigt läkt än. Sen går jag därifrån med bister uppsyn, skakar besviket på huvudet och fortsätter mumla över hur typiskt det är att inte kunna ta i fullt ut. Jäkla axel som aldrig läker...
Man vill ju inte framstå som en mes.
Nej, man vill ju inte framstå som en mes.
Ha ha du e som min sk "PT".. han går på löparbandet bredvid mig i hastighet 4,5 å spelar spel på mobilen!!! själv joggar man på 11,5..frågar lite snält - kan du hämta vatten åt mig.. - nä jag håller precis på att sätta rekord!!! Ibland e man såå motiverad=)
Puss!
